Barnen

Satte mig ner och började fundera på hur barnen är just nu.
Casper är snart 4 ½ år och Meja snart 11 månader. (Hjälp vad tiden går alltså!)
Casper är väldigt cool, tycker vi, han är väldigt lillgammal. Han försöker dock ibland vara lite större än vad han egentligen är. Han står och kammar håret och vill ha pappas gelé :)
Han brukar ofta tillrättavisa barn som är mindre än honom.
Det går mycket bra att skämta med honom, och han säger ofta roliga saker.
Han är vädligt nyfiken, han ska veta precis allt jag och K säger till varandra, speciellt i bilen då han ofta inte riktigt hör vad vi säger. "mamma va sa du åt pappa????"
Han blir fort rastlös och börjar gnälla om allt möjligt, snaaaaaaaaart börjar dagis (!), där han ska fortsätta med 10 dagar i månaden.
Han är väldigt snäll, är inte elak mot andra, fast han är busig!
Han äääälskar bilar och allt som har med det att göra, både leksaks och riktiga. Han och hans far delar detta intresse, mycket bra.
Sen är han världens bästa storebror! Han har aldrig medvetet gjort något elakt åt Meja, han är alltid snäll med henne och busar med henne. Klart att han ibland blir stressad och ropar åt henne att hon ska fara bort då hon stör i hans lekar, men det måste han ju få göra.
Och han mäter till 117 cm och strax på 20 kg.

Meja är ju cool hon också, som en mini-dam. Hon är ganska amper av sig, blir väldigt sur om hon inte får som hon vill. Sitter inte länge i still. Underhållning för henne räcker det ofta med att få följa med vad storebrorsan gör.
Hon äter och sover väldigt bra. Inatt har hon te.x sovit 13 timmar i sträck. Hon sover inte så mycket dagtid mera, ca. 2 timmar kanske.
Hon har fått börja äta en del av vår mat också, beroende på vad jag lagar.
Fast hon är amper och blir lätt sur är hon även en glad liten dam, en väldigt underbar dam på alla sätt och vis!
Hon kryper, stiger upp och stå, går med stöd och har även nu börjat klättra upp i Caspers säng.
Gå utan stöd tror jag inte hon gör ännu på sin 1-årsdag.
Hon säger några ord; mamma, pappa, tuttu, tä, tata (tack tack). Hon brukar ofta sitta och peka på allt möjligt och säga "TÄ!"
Hon är ett riktigt charmtroll, på stan brukar även ibland okända säga till oss eller till varandra att hon är så söööt. För mig är hon ju självklart en av de två vackraste i världen, men så ska man ju tycka som förälder ;)
Och håret det växer, och jag klipper det absolut inte :)
Hur stor hon är vet jag tyvärr inte, ska till rådgivningen då hon fyller 1.
Alltså tänk att min lilla "bebis" fyller 1 snart!!!